Ibland blir vi positivt överraskade. Och det är just det som hände när en snabb löpare i min löparklubb visade mig hans Ultraboost 4, som hade överlevt mer än 3 300 kilometer av intensiva löprundor. Tåboxen hade ett hål, och yttersulans gummi var nedslitet på vissa ställen, men i övrigt var skon i förvånansvärt bra skick. Detta ledde till att jag fick en ny respekt för Ultraboost, och nu ska jag berätta mer om min erfarenhet av den senaste modellen, Ultraboost 22.
Första intrycket
När jag först såg bilder på Ultraboost 22, var jag tvungen att granska dem noga för att upptäcka skillnaderna från förra årets modell, Ultraboost 21. Mellansulan och yttersulan såg nästan identiska ut, men några subtila förändringar i tåboxen och snörningen var tydliga vid närmare titt.
Min första löprunda i Ultraboost 22 var en 12 km lång, lätt löprunda. Jag märkte direkt en viktig skillnad: Ultraboost 22 kändes mjukare och mer dämpad än Ultraboost 21. Den andra skillnaden var att hälens låsning kändes något bättre, även om det fortfarande inte var perfekt. Övergångarna var smidiga, men långsamma, vilket gjorde det svårt att öka takten.
Sula Enheten
Jag gillade Ultraboost 22 mer än föregångaren, främst för att den kändes mjukare. Den tänkta idén med Ultraboost är att det ska vara en maxdämpad träningssko, och version 22 lever verkligen upp till detta.
Den stora skillnaden mellan Ultraboost 22 och 21 är strobeln, som sitter direkt under innersulan, ovanför mellansulan. Ultraboost 22 har en tunnare strobel med en stor, oval utskärning i hälen och en stor, oval utskärning under fotvalvet. Detta tillåter Boost-skummet att expandera mer och skapar en mer ”squishy” och bekväm känsla, vilket uppskattas under långdistanslöpning.
En svaghet med Boost-skummet är dock dess vikt och densitet, vilket begränsar Ultraboost 22:s mångsidighet. Jag fann att den endast var användbar för lätta eller återhämtningsrundor med en takt över 4,30 per kilometer.
Övre Enhetsdesign
Ultraboost 22 har en av de mest bekväma ovandelarna jag har stött på. Den största och viktigaste uppdateringen är hälkappan, som nu har mer stoppning och är vinklad mer mot hälsenan. Detta resulterar i en säkrare hälspärr, men någon liten hälglidning kvarstår fortfarande.
Den stretchiga meshdesignen är också annorlunda jämfört med Ultraboost 21. Det finns inte lika många perforeringar för ventilation på mellanfoten och på tåboxen, vilket gör Ultraboost 22 något varmare än den förra versionen. Passformen är fortfarande sann mot storleken och mer lämpad för smala fötter än breda.
Slutsats
Ultraboost 22 är en klar uppgradering jämfört med Ultraboost 21. Hälspärren är något bättre, och den har en mjukare gång tack vare förändringen av strobeln. Men den stora elefanten i rummet när det gäller Ultraboost 22 är priset. Med ett pris på drygt 2000 kronor är den mycket dyrare än konkurrerande modeller som Nimbus 24, Glycerin 20, Triumph 19 och Infinity Run 2.
Även om dessa konkurrerande modeller är mjukare, lättare och mer mångsidiga än Ultraboost 22, slår Ultraboost 22 dem alla när det gäller hållbarhet. Den är byggd som en tank och kan klara över 3 000 kilometer, förutsatt att du är en sparsam löpare.
Sammanfattningsvis skulle jag rekommendera Ultraboost 22 som en del av en skorotation för lättare dagar eller återhämtningsrundor, om du inte har något emot en tyngre sko. Förvänta dig dock inte att den ska hjälpa dig att springa snabbare än 4,30 per kilometer.